-->

fredag 3 februari 2012

my love. my life. my baby sister.



Jag är äldst i skaran av tre systrar. 
Det var ganska länge som vi bara var två, jag och Jossan. 
Jag glömmer aldrig dagen då våra stackars föräldrar släppte bomben (för så kändes det just då, som en bomb!) att vi skulle få ett syskon. Då var vi 14 och 12 år gamla.

 Jag minns att vi var iväg och kollade på badrumsinredning till huset som vi nyss hade byggt.
Det var bara jag, mamma och pappa.
Jag började storgråta (av förtvivlan) när de berättade för mig i bilen på väg hem därifrån.
Mamma och Pappa nästan gråtfärdiga.
"Vi trodde ni skulle tycka det var roligt..."
Förstod ingenting. Var inte jag lite väl gammal för att få ett till syskon?
Var inte mamma och pappa lite för gamla för ett barn till?

Jossan började gallskrika hysteriskt när de berättade för henne. 
Hon låste in sig på sitt rum, gömde sig under sängen.
Förtvivlad.

Då chocken sedan lagt sig och man vant sig vid tanken var det ju trots allt väldigt spännande.
Kompisarna var imponerade,
Nyfikna.

Och några månader senare...
... en fredag innan påsk, på lunchrasten i åttan.
(Vi hade fått ha mobiltelefonerna på under lektionerna, dagen till ära)
Då fick vi den finaste lillasystern i världen.

Matilda (Lulli kallar vi henne) är den bästa jag vet!
Min stora idol om man nu får lov att se ner till folk istället för upp.
Cool, spontan, rolig, söt, charmig, smart, underbar.

15 år ynge än jag och därmed nästan som mitt egna barn.
Så känns det årminstone känslomässigt.
(rent teoretiskt skulle det ju också kunna vara mitt barn)

Lilla hjärtat, inte så liten längre.

brev som gör att det värker i hjärtat

Stor nog att spela spel och youtuba på datorn

Nu är hon snart 8 år, Lulli.
Världens bästa tjej som jag saknar varje dag.
Det är tur att det inte är sååååå långt mellan Landskrona och Göteborg.

 

Om du bara visste vad du betyder för mig. 
För oss alla.

Nu blev jag väldigt sentimental här.
Sorry about that.
Sitter på bussen hem och får om mindre än två timmar träffa min lilla älskling.
Yiho!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar